När inför staten och CSN ”de nya ekonomiska stöden”?* Lärlingsstödet , Nyföretagarstödet och Expansionsstödet
Lärlingsstödet. Som lärling kan du få lärlingsstöd och lärlingslån, liknande studiestöd och studielån, i upp till 2 år förutsatt att du är ny i yrket och företaget uppfyller vissa krav; som t ex att ha en utbildad handledare/mentor vilken du arbetar med under lärlingstiden. Och att företaget efter ett år anställer lärlingen.
Lärlingsstödet är till för att främja yrkesutbildning på arbetsplatsen och därmed anpassa lärandet efter marknadsbehovet.
Nyföretagarstödet. Som nyföretagare kan du få nyföretagarstödet och nyföretagarlån, liknande studiestöd och studielån, i upp till 3 år, förutsatt att du uppfyller vissa krav; som t ex att du inte har andra arbetsinkomster vid sidan av, att ekonomin i bolaget sköts och att bolaget når vissa omsättningsmål.
Nyföretagarstödet är till för att få ut fler entreprenörer och småföretagare i landet. Stödet ger en trygg basinkomst under den första tiden så att fler känner sig tryggare ekonomiskt. Ju fler som vågar ta steget att göra något de brinner för, desto fler uppfinningar och gladare arbetare får vi i landet.
Vad följdeffekten blir är svårt att förutspå, men jag är övertygad om att det blir positiva ”ringar på vattnet”. Kanske får vi färre sjukskrivningar och bättre kundupplevelser och ett gladare välmående samhälle på sikt som en bonus?
Expansionsstödet. Som småföretagare kan du få ett statligt subventionerat lån för att kunna expandera verksamheten. Lånet ges givet att företaget uppfyller vissa mål och rimlighet i investeringarna man har behov av.
Expansionsstödet är till för att möjliggöra och påskynda tillväxten i landets små företag, detta för att skapa starkare företag och fler arbetstillfällen. Och även underlätta en snabbare expansion på den globala scenen; ibland är tiden till marknaden en kritisk faktor för att inte bli omsprungen av andra aktörer; därmed ökar vi chansen för att fler av de svenska småföretagen ska överleva och bli starka.
* Du kanske inte har hört talas som de nya ekonomiska stöden? Det är troligen för att de inte finns, än. Det här är ett förslag på vad vi som land kan göra för ett bättre företagsklimat och en starkare arbetsmarknad.
Bakgrund: Efter att ha lyssnat på ”Drakarna” i Draknästet Live och vad de (bl. a. Jacob de Geer) önskar från politiker och staten för att underlätta entreprenörskapet framförallt under de första åren och även vid expansion, med t ex förmånligare lån via staten (och därmed ge ALMI kraftigare verktyg), landade min tanke i att vi även behöver ett bättre sätt för att minska kompetensbristen i landet – minska gapet mellan företagens behov och kompetensen bland de som söker jobb, en del av dem direkt från utbildningar.
Varför ger vi idag bidrag till utbildningsinstitutioner och utbildningsföretag (YH, yrkeshögskolor) som inte är effektiva i att möta arbetsmarknadens behov? Jag vet inte, men det är lite märkligt tycker jag när det kommer till YH. För universitet och högskolor tycker jag att det är rimligt att man inte blir stöpt till företagens behov, deras behov ändras och de vet kanske inte själva vilka kompetenser de behöver om 3-5 år. En anpassning här skulle eventuellt skada kreativitet och nytänkande (ännu mer).
Jag har själv fått insyn i hur en YH-utbildning kan se ut och fungera. Och har även som företagare och handledare tagit in lärlingar från YH. Det görs bra saker och de flesta människorna vill väl, men det är tyvärr för stort fokus på vinstmarginalerna vilket leder till sämre utbildningar än vad vi borde tillåta; särskilt med tanke på att pengarna kommer från staten och därmed min och din plånbok. Det finns de studenter som kommer ut från utbildningarna med bra, eller ”good enough” kunskaper och hittar arbete, men tyvärr är det för få som är anställningsbara direkt efter utbildning.
Två områden som båda borde ses som ”utbildning” och vara berättigade till stöd liksom dagens CSN är ”starta och driva företag” och ”lärling”.
Lärlingar enligt gammal tradition (inte enligt dagens ”LIA, lärande i arbetet” eller lärlingsplats för gymnasieelever) är ett utmärkt sätt att utbilda en person i ett yrke och arbetslivet, detta leder till en bättre matchning i vad företag behöver och en snabbare och mer effektiv utbildning än de flesta Yrkeshögskolors utbildningar.
Yrkeshögskolor liksom universitetsutbildningar lider båda av att de inte är direkt kopplade till företagen, över lag, vilket leder till att de nyexaminerade ändå behöver läras upp i yrket. Genom att vara lärling lär sig personen jobbet på jobbet, samtidigt som den lär sig företagskultur och det övergripande systemet under resans gång.
Idag finns Lärlingsersättning, för lärlingen och företaget som tar emot lärlingen kan få statsbidrag. Dock är ersättning och statsbidrag begränsade till elever i ”lägre utbildning”, gymnasium och komvux/särvux.
I år kom även det nya det nya omställningsstudiestödet (som du kan söka fr o m den 1 oktober 2022) för de som har ett arbete och vill fortbilda sig. Kravet är ”att utbildningen stärker din ställning på arbetsmarknaden”. ”Kanske vill du vässa dig inom ditt yrke eller välja en ny inriktning på arbetslivet.”
Det nya omställningsstudiestödet är förmodligen bra. Med tanke på utformningen av kraven borde det enligt mig även fungera liksom hur jag beskrivit Lärlingsstödet ovan, att jag kan få omställningsstudiestödet, med upp till 80% av befintlig lön, om jag går in som lärling i ett nytt yrke – alltså inte med kravet att det är en utbildning som är CSN-berättigat. Detta skulle ge fler företag där man lider av saknade kompetenser möjlighet att ta in lärlingar för att anpassa efter företagens behov. Min gissning är, tyvärr, att många av de som utbildar sig med omställningsstudiestödet i CSN-berättigade utbildningar tyvärr kommer att få samma problem som övriga studenter vid många YH-utbildningar och universitets/högskoleutbildningar; ”utbildningen är inte riktigt så bra som den borde vara för att det är för mycket bra pengar att tjäna här”.
Framtiden Lär utvisa hur framtidssäkra våra utbildningar gör oss.
Det finns förmodligen ett och annat stavfel och annat, men nu är klockan mycket och jag bejöver tänka på 80/20-regeln, ”it’s good enought” 😛
”Globala kompetensbristen ökar drastiskt – rekordhög även i Sverige”
Tre av fyra arbetsgivare kämpar med att hitta rätt kompetenser
”Globala kompetensbristen ökar drastiskt – rekordhög även i Sverige”
De största bristkompetenserna i Sverige 2022:
IT- och datakompetens
Sälj- och marknadsföringskompetens
Tillverknings- och produktionskompetens
Operativ- och logistikkompetens
HR-kompetens
”Kompetensbristen – en tickande bomb”
”https://www.svensktnaringsliv.se/amne/Kompetensbrist”
https://www.regeringen.se/artiklar/2022/06/fragor-och-svar-om-regeringens-omstallningspaket/
https://www.unionen.se/rad-och-stod/omstallningsstudiestod-dig-som-vill-framtidssakra-ditt-jobb