Hoppa till innehåll

Sjukvårdssystem, idéer med människan i fokus

Ett utkast från våren 2020 på ett embryo till ett journalsystem för svensk sjukvård med några av de viktiga kopplingarna jag ser i samspelet mellan patienten och vårdsystemet i stort. (Skissen innehåller även ett embryo på ett schemaläggningssystem; med ”AI” optimerat flöde av lokaler, utrustning, personal och patienter)

Det här är något som funnits i mitt huvud sedan 2018 och och delvis på skiss och lite mer fokuserat sedan våren 2019 när jag började läsa på mer kring upphandlingar och galenskaper i hur vårdsystemen och IT-system inom vården i Sverige fungerar överlag.

Med ett digitalt modernt system är det lika självklart, för mig, att jag som patient kan se och dela information rörande min hälsa, oavsett om det är jag själv som samlar in den via mätningar och anteckningar (digitalt och manuellt) eller om det är sjukvårdens mätningar, anteckningar och bedömningar.

Med samkörning av sjukvårdens information och mina egna hälsouppgifter från diverse källor – som hälsoappar för mätning av motion. sömn och generell hälsa, matintag etc. samt blodtrycksmätare, pulsmätare, blodsockermätning, vågar, termometrar mm. – blir det lättare för både mig och sjukvårdens personal att få en gemensam grundbild kring min hälsa. – Vårdpersonal behöver inte ställa samma frågor som andra nyligen har ställt.

Med tanke på Apples starka fäste i Sverige med högt antal användare av iPhone och hörlurar med inbyggda sensorer för att samla in data om dig för analys av både rörelse och svett etc. ser jag det som mycket sannolikt att dessa och liknande produkter från konkurrenter kommer att ta sig in i floran av system inom svensk sjukvård. Det är därför viktigt att man har detta i åtanke och förbereder sina system med ”öppna” API-er (adaptrar) för att kunna ta emot datainsamling via appar från olika tillverkare.

Mina mätningar är närmre sanningen än vad en berättelse eller uppskattning är om jag blir tillfrågad. Jag kan själv bestämma vem som får tillgång till min information.

Jag kan lättare delta i olika medicinska studier via digital insamling istället för via pappersformulär som fortfarande idag används i stor utsträckning. Själv har jag deltagit i en studie kring Akalasi men har flera gånger låtit bli att skicka in papper då det blev för omständigt (och senast pga att mina blodprover slarvades bort av en vårdcentral). Det är ”sjukt” viktigt att göra insamlingsmomentet enkelt för deltagarna om man vill få in många svar,; särskilt som incitamentet oftast bara är en god gärning och utan återkoppling om vad som hände med studien.

Skissen här innehåller dels ett system för en journal och de komponenter/beroenden jag som systemutvecklare/arkitekt och lekman samt patient inom vården kunde se som självklarheter; dels ett system för resurshantering/matchning mellan personal, patientbehov, plats, utrustning mm. [Kommande – en ”eventmodel” / blueprint för implementation av detta]

En ”persona”, en ”akt”, ett objekt.
kan delas med vårdpersonal, försäkringsbolag etc.
Som privatperson ”äger” jag min data och väljer vem (vilka roller och myndigheter etc) som får ta del av och redigera min data.

Behandlingskomponenter, behandling består av komponenter; t ex medicin, fysiska övningar, terapi, samtal osv.

”inventarier” måste kunna referera till varandra.
ex: en diagnos kan ha flera recept, operationer, undersökningar, samtal (telefon, video, fysiskt), råd/rekommendationer/ordinationer (typ som recept fast inte i medicinformat ; i from av motion, kost, KBT etc)

all data loggas i personakten, dvs. alla kontakter med 1177 också.
: jag kan därför se all historik kring mina kontakter med vården.
som privatperson kan jag läsa och granska vad som skrivits om mig samt kommentera och komplementera, ställa frågor (i de fall det är aktuellt att tillåta).
En personlig loggbok/dagbok, via en mobilapp eller.
”Digitala Jag”
ledger, loggbok, event sourced (alla händelser sparade likt transaktioner i ett bankkonto)